tröghet

Vad är tröghet:

Tröghet är en fysikprincip, även känd som Newtons första lag . Det är förmågan att motstå förändringar i rörelsen.

Tröghetslagen säger att om en kropp rör sig i en riktning är tendensen att stanna på samma stig med samma hastighet. Om den är stoppad, står den stilla om den inte utsätts för någon kraft.

Albert Einsteins Relativitetsteori kommer också att använda tröghetsbegreppet för att fastställa idén om en tröghetsreferens om rörelse av en kropp i ett vakuum.

Förutom fysiken använder kemi också tröghetsbegreppet att prata om resistansen hos vissa material för att reagera med andra. Liksom ädelgas, till exempel, anses inert, dvs reagerar inte kemiskt.

Känner också innebörden av inerta.

I lag finns också tröghetsprincipen, som säkerställs genom artikel 2 i civilprocesslagen (CPC). Det kallas också efterfrågningsprincipen och talar om behovet av partiets initiativ i manifestationen av sin handlingsåtgärd så att det kommer att bli den officiella impulsen hos domaren.

Ordet inerti i figurativ mening motsvarar ens förmåga eller något att förbli i samma situation, som i exemplet:

"Efter separationen gick han in i ett tröghetsläge. Han går från jobbet till hemmet och hemifrån till jobbet, bara att hålla sig vid liv."

Ursprunget av termen tröghet kommer från latinska iners, vilket betyder oförberedd. Ordet är bildat av delarna i, vilket betyder nej, och ars, i förhållande till beredningen, förmågan att göra.

Bland tröghetssynonymerna är apati, stagnation, inaktivitet, slöhet, oförmåga, marasm, modlöshet, utmattning, likgiltighet, kyla och okänslighet.

Tröghetslag

Tröghetslagen, eller Newtons första lag, är en del av en uppsättning mekaniska lagar som fastställts av Isaac Newton.

För Newton fastställer tröghetslagen motståndet mot acceleration som erbjuds av materia. Eftersom tröghet är egenskapen att en kropp måste förbli i vila eller i enhetlig rätlinjig rörelse (MRU).

Newtons lag säger vidare att ju större materiens massa är desto större är trögheten. Det är ju tyngre, desto större är sannolikheten för att förbli utan rörelse eller i samma rörelse.

Det finns ingen form av lagen om tröghet, endast den tillkännagede som bestämmer materialets förmåga att förbli inert under dessa omständigheter.

Det finns fortfarande två nya lagar i Newton. Newtons andra lag, eller grundläggande princip för dynamik, representerad av formeln: F = ma

Och Newtons tredje lag, lagen om handling och reaktion, även utan formler, men som motsvarar tanken att hela handlingsstyrkan har en motsvarande kraft av reaktion.

Exempel på tröghet

I fysiken finns det flera praktiska exempel på hur tröghet uppstår. En buss full av passagerare, oavsett om de sitter eller står, stannar plötsligt och får dem att kasta sina kroppar framåt. Detta är tröghet, kontinuiteten i kroppsrörelsen i den riktning som bussen gick.

Samma sak händer i en bil som är i en viss hastighet och plötsligt kolliderar med en annan bil framför. Tendensen är att kropparna inuti bilen gör framåtrörelse, bibehåller banan och hastigheten. Därför är användningen av säkerhetsbältet så viktigt att man undviker plötsliga rörelser och allvarligare olyckor, som att flyga ut från vindrutan.

Raketerna utnyttjar tröghetslagen i vakuumet, i rymden, för att fortsätta sin rörelse utan användning av dragkraft.