utilitarismen
Vad är Utilitarism:
Utilitarism är en filosofisk teori som syftar till att förstå grunden för etik och moral från konsekvenserna av handlingar .
I detta fall består utilitarismen i tanken att en handling endast kan anses moralsk korrekta om dess konsekvenser främjar kollektivt välbefinnande . Om resultatet av åtgärden är negativt för majoriteten klassificeras det som moraliskt förkastligt.
Utifrån denna resonemang står utilitarismen emot egoism, för konsekvenserna av handlingar måste vara inriktade på en uppsats lycka och inte på individuella och individuella intressen.
Utnyttjande teorin försvarades, som en etisk doktrin, främst av engelska filosoferna och ekonomerna John Stuart Mill och Jeremy Bentham, under århundradena XVIII och XIX. Men utilitärt tänkande utforskades redan från antika Grekland, främst genom den grekiska filosofen Epicurus.
Eftersom det är baserat på konsekvenser tar utilitarismen inte hänsyn till agendorns motiv (vare sig det är bra eller dåligt), eftersom en agent som uppfattar sig negativt kan ha positiva konsekvenser och vice versa.
Det finns några debatter om utilitarismens skyld att bara omfatta konsekvenser som är direkt kopplade till människor eller till alla kända varelser, det vill säga att de har förmåga att känna smärta och nöje, till exempel vissa djur.
Principerna om utilitaristisk tänkande tillämpas inom olika samhällsområden, såsom i det politiska systemet, rättvisa, ekonomi, lag och så vidare.
De grundläggande grundläggande principerna för utilitarism är:
- Principen om välbefinnande: Målet med moraliska åtgärder bör vara välbefinnande på alla nivåer (intellektuellt, fysiskt och moraliskt).
- Konsekvensism: handlingens moral bedöms av konsekvenserna de genererar.
- Principen om aggregering: det tar hänsyn till majoriteten av individer, kassera eller "offra" de "minoriteterna" som inte gynnade på samma sätt som majoriteten. Detta "offer" -innehåll är ofta ifrågasatt av motståndare av utilitarism.
- Princip för optimering: maximering av välbefinnande tolkas som en plikt.
- Otillbörlighet och universalism: Det finns ingen skillnad mellan individers lidande eller lycka, alla är lika före utilitarismen.
Det finns flera teorier och tankegångar som kritiserar principerna om utilitarism. Begreppet "Categorical Imperative", som utvecklats av den tyska filosofen Immanuel Kant, frågar till exempel utilitarismens förmåga att inte vara kopplad till en självisk attityd, eftersom alla handlingar och konsekvenser som genereras skulle vara beroende av personlig lust.
Se även skillnaden mellan etik och moral och kategoriska imperativ.
